﻿Den ryſka bondhuſtrun betraktas icke ſå=
ſom en med mannen jemnbördig warelſe,
utan ſnarare ſåſom ett laſtdjur, beſtämdt att
arbeta för ſin herre och hwilket man efter
behag kan oſtraffadt ſlå, om det icke arbetar
ſå mycket, ſom man anſer ſig berättigad att
fordra af detſamma. Om bondhuſtrun will
gifta bort ſin ſon, ſäger hon i wanligaſte
fall: "Jag börjar blifwa gammal; jag ſkall
derför wälja dig en huſtru, ſom kan arbeta
åt dig." Man får nemligen icke förgäta, att
ſonen, då han gifter ſig, med så undantag
ſtannar i föräldrahemmet och icke grundar
ett eget hushåll. Man kan lätt föreſtälla ſig
de näſtan oundwikliga följderna af ett dylikt
ſamlif mellan en merendels herſklyſten ſwär=
moder och ſonhuſtrun, och ännu wärre ge=